Sin barndomsmiljö ¿ området kring AB Separators gjuteri i Tullinge ¿ har Ernst Brunner skildrat tidigare. Först i romanen Svarta villan, men också i den mörkare diktsamlingen Separator. Nu har han tagit steget fullt ut och beskriver inte bara 1950-talets stilla oas med sin lantliga prägel, sina pelargonior, vetekringlor och rödkindade ungar, utan utforskar på ett omskakande sätt det mörka stråk som krigsminnena utgör för alla dem som varit med om det. Kriget är ständigt närvarande, dess skugga faller också över barnen. Det skapar ett fortgående utanförskap mitt i den svenska förortsidyllen, en särställning som även den nya generationen som ska ta sig fram i tillvaron bär med sig vidare ut i världen. Genom boken ¿ som är ett verkligt kraftprov ¿ skiktas nuet och historien till en fängslande och gripande gobeläng. Vallmobadet är en sorts äreminne över alla de människor vilkas liv förändrades i grunden av världskrigen, men som hade kraften att skapa sig nytt fotfäste, nya drömmar.

Ernst Brunner (f 1950) är en av de mest uppmärksammade och uppskattade svenska författarna idag. Hans breda och mångskiftande litterära produktion omfattar utöver barndomsskildringen Svarta villan (1987), bland annat moderna Stockholmsskildringar som Kocksgatan (1991) och Passionata (1994), samt diktsamlingarna Separator och Sorgen per capita. Senast utkom romanen Den vilde svensken (1977).