I Delhis vackraste händer skildrar Mikael Bergstrand med en stor portion humor en svensk medelålders mans möte med det myllrande och annorlunda livet i Indien. Och hans möte med den oväntade kärleken där han minst anade att den fanns.

När Göran Borg inte surfar på en blogg för fotbollsnördar tänker han på sin exfru Mia som lämnade honom för åtta år, fyra månader och tre dagar sedan.
Karriären har gått i stå, hårfästet klättrar målmedvetet uppåt och byxlinningen spänner över magen. Sina vuxna barn träffar han bara sporadiskt och nu lär det dröja ett tag till eftersom de ska på semester till Thailand med sin mamma och hennes nye man. När ett tröstlöst vinterregn vräker ner över Malmö och Göran Borg är på väg till jobbet på informationsföretaget som gör gatukontorets hemsida undrar han om livet kan bli mycket värre.

Det kan det. Man kan till exempel få sparken, luras iväg på en charterresa till Indien, drabbas av galopperande turistdiarré och lämnas ensam att dö på ett sjabbigt hotellrum i Jaipur.
Men så knackar det på dörren och in stiger Yogendra Singh Thakur, Yogi kallad och indisk textilexportör i sina allra bästa och mest underbara år om han får säga det själv. Yogi tar med Göran på en yttre och inre resa till Indiens myllrande huvudstad New Delhi, där han bland annat träffar den vackra skönhetssalongsföreståndarinnan Preeti och blir blixtförälskad i henne. Det finns bara två problem:
1. Hon är gift.
2. Med en mäktig industrimagnat.

Delhis vackraste händer är en lika rolig som drabbande bok om hur det överrumplande mötet med Indien tvingar en bitter medelålders man att omvärdera både sig själv och sin syn på andra.