Vi lever i dag ett friskare liv längre. Både individen och samhället strävar efter det goda åldrandet. När börjar då åldrandet? Vilka faktorer påskyndar respektive uppskjuter det? Vad är ett gott åldrande?

Boken behandlar normala biologiska åldrandeförändringar, psykologiska faktorer av betydelse för hur åldrandet skall gestalta sig, teorier inom socialgerontologin samt omvårdnadsaspekter.

Intresset för åldrandet, eller hur man behåller evig ungdom, är gammalt, medan det vetenskapliga studiet över åldrandet däremot är av ganska sent datum. Gerontologi är läran om åldrandet. Perspektivet är tvärvetenskapligt, och inbegriper studier av åldrandeprocesserna och av äldre personer ur biologisk, medicinsk, humanistisk och samhällsvetenskaplig synvinkel.

Antalet äldre personer i Sverige ökar successivt. Likaså växer gruppen äldre i förhållande till den totala befolkningen i samhället. Man lever i dag friskare längre. Samtidigt sker en stark ökning av antalet personer som är 85 år och äldre. Man talar ibland om det dubbla åldrandet, om yngre äldre och äldre äldre. Både individen och samhället strävar efter det goda åldrandet och ett uppskjutet sjukdomspanorama. När börjar man då åldras, och vilka faktorer påskyndar respektive uppskjuter åldrandet? Vad är ett gott åldrande? Dessa frågor behandlas i boken. Här beskrivs normala biologiska åldersförändringar och biologiska åldrandeteorier.

Betydelsen av bl a intellektuell och fysisk aktivitet liksom kostvanor diskuteras. Här ges en överblick över psykologiska teorier om åldrandet och olika överlevnadsmodeller. Vilka psykologiska faktorer har betydelse för hur åldrandet skall gestalta sig? Viktiga begrepp och teorier inom socialgerontologin tas upp. Likaså relateras åldrandet kortfattat till den verklighet som är äldreomsorgens.