Kreta och den minoiska kulturen har under ett drygt sekel varit föremål för analyser, spekulationer, utgrävningar, beundran och förundran. Hyllmetrar av böcker, artiklar och avhandlingar berättar om olika aspekter av öns förhistoria. Flera palats, villor, byar, lantgårdar och städer sammanlagt omkring hundra platser har frilagts sedan Arthur Evans, Duncan Mackenzie och hundratals grekiska och turkiska arbetare grävde ut palatset i Knossos för drygt ett sekel sedan.

Trots nya kunskaper vet vi dock förhållandevis lite om det folk som var bärare av den märkliga minoiska kulturen. En viktig del av denna kultur utgjordes av en förfinad palatskultur, visualiserad i väggmålningar från Knossos med motiv från ett behagligt palatsliv. Där finns ändlösa processioner med tidlöst vackra unga män, människor som samlats i religiösa ceremonier där unga kvinnor spelar en viktig roll, samt livfulla framställningar med motiv från den omgivande naturen. Det finns också arkeologiska fynd som tyder på att samma folk kanske ägnade sig åt offer av människor, sannolikt i situationer av yttersta nöd.

Många frågor återstår ännu att besvara och kanske måste de förbli obesvarade. Vad användes egentligen de minoiska palatsen till och för vilka byggdes de? Vilka religiösa föreställningar genomsyrade minoernas liv? Var verkligen kvinnans ställning så framskjuten?

Kreta. Myter och mat i minoernas värld består av tre delar Minoernas värld, Myternas Kreta och Minoernas mat som i princip kan läsas som fristående avsnitt. Den tredje delen innehåller inspirerande recept på mat och dryck som rekonstruerats med hjälp av organiska rester i krukor från Greklands bronsålder.