I Katthult i Lönneberga i Småland, där bodde Emil och hans lilla syster Ida. Emil satt för det mesta i snickarboden och det hade han faktiskt ingenting emot. Men lilla Ida ficka aldrig sitta där.

"Ida tyckte också det var trevligt i snickarboden. Hon skulle gärna vilja bli instängd där någon gång. Men då måste hon ju göra ett hyss först, och det kunde hon inte, den lilla stackarn!
'Men jag ska försöka hitta på ett', sa hon till Emil.
'Hyss hittar man inte på', sa Emil, 'di bara blir. Och att det är ett hyss, det vet man inte förrän efteråt.'
'När pappa skriker E-e-e-mil', sa Ida.
'Just det', sa Emil. 'Och då springer jag till snickarboa med en gång.'"

Men nog kan lilla Ida göra hyss när hon väl kommer igång. Till och med Emil blir förskräckt över vad hon ställt till. Och att det är ett riktigt hyss, det förstår hon ju genast, för pappa skriker E-e-e-mil så att Emil måste sätta av mot snickerboa i fullt språng.