Vad kännetecknar funktionell kunskap inom specifika literacy-praktiker? Hur kan denna kunskap göras tillgänglig? Hur utvecklas literacy-färdigheter i och utanför skolan? Vilken roll spelar digitala medier?

I LITERACY-PRAKTIKER I OCH UTANFÖR SKOLAN presenterar en rad forskare studier kring olika literacy-praktiker. Fokus ligger på att synliggöra relationer mellan förväntningar (styrdokument, prov etc.), utbildningspraktiker och livet utanför utbildningssfären. I dag har kommunikationsteknologier och teknologiskt medierad kommunikation blivit centrala i såväl ungas som vuxnas liv, vilket innebär att det didaktiska lärandelandskapet håller på att omdefinieras inom diverse intressegemenskaper.

I bokens olika kapitel diskuterar författarna framväxten av literacy-begreppet, empiriskt baserade näranalyser av ungas bruk av olika kommunikationsteknologier och literacy-verktyg och skolans krav på medieanvändning så som de formuleras i grundskolans styrdokument. Boken berör också vad som kännetecknar en god läsförmåga och hur man kan tala om den, samt svenska som andraspråk som en särskiljande literacy-praktik.

Boken är ett resultat av arbetet i nätverket för forskning om literacy-praktiker. Projektet har pågått under tre år och har finansierats av Vetenskapsrådet.

Redaktörer för boken är Sangeeta Bagga-Gupta, professor, Örebro universitet, Ann-Carita Evaldsson, professor, Uppsala universitet, Caroline Liberg, professor, Uppsala universitet, och Roger Säljö, professor, Göteborgs universitet.