Den här boken handlar om juridiska aktörers rättssubjektivitet och handlingsförmåga. Med andra ord behandlas här frågan om vem som över huvud taget anses kunna agera inom rätten och frågan om vilka ytterligare villkor som måste vara uppfyllda för att den som i och för sig anses kunna vara rättslig aktör ska agera på ett sådant sätt att agerandet får rättslig relevans.

Ansatsen är bred: både fysiska och juridiska personer behandlas och både den privata och den offentliga rätten systematiseras. Boken sammanför på detta sätt argumentationslinjer som traditionellt är utspridda över familje-, arvs-, förmögenhets-, associations-, straff-, förvaltnings- och statsrätten och sammanför dem i det gemensamma perspektivet personrätt. Den gemensamma ansatsen gör att frågor besvaras som inte på länge behandlats i svensk rätt. Boken behandlar således frågor som är grundläggande för alla juridiska discipliner dels på ett framställande sätt - genom att peka på vedertagna och kända regler - dels på ett framåtsyftande sätt - genom att utveckla argumentationsmodeller som möjliggör vidare rättsutveckling.

Personrätt vänder sig i första hand till studenter inom juridikutbildningar men kan också ses som ett inlägg i den akademiska diskussionen kring ämnet.