I den här fjärde och sista delen av Balladen från norr skildrar Alfonso Zapico gruvarbetarrevoltens efterverkningar genom samma persongalleri som i de tidigare delarna. Några av revoltörerna håller sig gömda i bergen och planerar en flykt till Frankrike för att komma undan militären, bland dem Apolonio och Tristán. I gruvbyn får Amalia och Isolina ta hand om barn vars föräldrar dött eller sitter fängslade. Gruvarbetarna har återgått till sina arbeten, men det råder en spänd stämning i området.

Zapico knyter på ett magnifikt sätt samman de historiska skeendena med de fiktiva personernas öden, och ger oss nycklar till den komplicerade politiska situationen i 1930-talets Spanien.