Vem känner till arumänerna, detta legendomspunna folk som lever i Albanien, Bulgarien, Grekland och Makedonien? Vad finns kvar av gottschee-tyskarnas en gång så blomstrande byar i Sloveniens djupaste skogar? Hur upplever de sista sefardiska judarna i Sarajevo - arvtagare till den rika judespanska kulturen på Balkan - sin undergång? Hur lyckades de albanska arbëresherna i södra Italien och de slaviska sorberna i Tyskland bevara sin identitet genom århundradena?

Österrikaren Karl-Markus Gauss, född 1954, har länge intresserat sig för de små och relativt okända folkgrupperna i vår världsdel; gång på gång har han packat väskan och givit sig av för att lära känna dessa folk som så starkt bidrar till Europas kulturella mångfald. Han mötte människor som var öppna och nyfikna men samtidigt självmedvetna och stolta över de egna traditionerna. Man kan beskriva dessa folk-grupper som Europas salt - frågan är bara: Hur länge till? I övergivna makedonska byar och pittoreska kalabriska samhällen utforskar Gauss historien. Han har talat med gamla kvinnor, församlingsföreståndare, mångordiga överlevnadskonstnärer och fanatiska nationalister. Han berättar om dem som inte förmått skapa en egen nationalstat och ofta inte ens vunnit erkännande som minoritet. I Gauss resebilder förenas naturbeskrivningar, porträtt av städer, utflykter i den mindre kända kulturhistorien, politiska skisser och möten med oförlikneliga människor.

Recensioner: "En gripande bok. (...) I Gauss studier förenas politisk analys, historisk exkurs, kulturfilosofisk reflektion, reportage, intervju och resebild till en egen genre av hög litterär kvalitet - och läsbarhet." (Die Zeit)

"Att läsa Gauss innebär: att lära sig se med andra ögon." (Frankfurter Allgemeine Zeitung)

"Likt få andra förmår Karl-Markus Gauss att knyta samman de gångna århundradenas historia med nutidshistorien." (Die Presse)

"Det kan inte råda något tvivel om att detta är ett viktigt, differentierat och tankeväckande bidrag till den kulturella självförståelsen i ett Europa som håller på att omforma sig." (Neue Zürcher Zeitung)