Edit och Knut åker i sin bil nerför hela, långa backen. Den här gången händer något märkligt. Bilen stannar inte utan fortsätter att gå, alldeles av sig själv. Och kyrktuppen flaxar ner från sin spira, för han vill följa med.

"Men kan du flyga?" undrar Knut.
Det fnyser tuppen åt.
Han flaxar ner och visslar på
en vild och tokig låt.

Det blir en särdeles resa de gör, barnen och den kaxiga kyrktuppen. De far söderut. Barnen får sina önskningar uppfyllda, Edit får plocka citroner, gula och granna, direkt från träden, och Knut får simma i havet. Barnen turas om att köra bilen. I ett obevakat ögonblick tar tuppen sig för att köra, men det slutar inte så bra... Tuppen drabbas i olyckans stund av hemlängtan, så de packar och kör norrut. Tuppen flaxar tillbaka upp på sin kyrkspira och då inträffar det märkliga att bilen vägrar gå. Sista biten får barnen vackert putta bilen uppför backen. En sagolik dag är slut.