Johan Cederlunds liv var precis så bra som han önskade. Familjen levde tryggt i den trevliga villaförorten och de hade ett rikt socialt liv. Solen sken över den unga familjen och framtiden sådde frön i deras närhet. Frön som behövde omsorg för att överleva... Molnen växte till sig och förmörkade snart hela himlen. Han kände en kyla svepa in. En kyla som letar sig in i ben och märg och låter ångesten lägga sig bekvämt tillrätta. Något var fel men han visste inte vad. Runt omkring Johan Cederlund fortsatte livet som vanligt men ett förlupet ord borrade sig så sakteliga in i den mur han byggt upp kring den familj han värnade. Han kände hur tryggheten var på väg att vackla och den osagda sanningen spreds över allt han älskade. Han kände faderns trygga famn och kunde föreställa sig den doft som var karaktärstisk för honom. Återigen förpassades han tillbaka till en tid då valen var lika givna som utgången. Johan Cederlund behövde sin far mer än någonsin och det var bråttom. Han ville komma före den osagda sanningens lögn...