Sven Delblanc gjorde starkt intryck på de människor han mötte, det visar föreliggande volym med minnesbilder. Här finns många vittnesbörd om hans intellektuella briljans och vidunderliga språkliga begåvning, humor och medkänsla. Inledningsvis möter vi pojken Sven i Vagnhärad och Södertälje där han tillbringade sin barndom och skoltid – fem kamrater återger sina minnesbilder av honom. Vi får också många exempel på den unge tecknaren Sven Delblancs produktion. I en gästbok tecknade han sig själv i avskedets stund inför resan till fadern i Kanada 1947. Många inslag i denna skrift handlar om Sven Delblancs liv i Uppsala dit han begav sig efter studentexamen 1951. I Uppsala levde han med sin familj och verkade som litteraturhistoriker och författare fram till sin död 1992. Hans grav finns på Hammarby kyrkogård, inte så långt från hemmet i Sunnersta. Om hur intimt Sven Delblancs liv och verksamhet var förknippat med Uppsala och fortfarande lever kvar i stadens minne berättar Christer Åsberg i sitt bidrag. Skilda aspekter av Sven Delblancs verksamhet som litteraturhistoriker, akademisk lärare och författare belyses av Staffan Bergsten, Lars Lönnroth, Hans-Göran Ekman, Kerstin Dahlbäck, Sonja och Conny Svensson. Intryck av Sven Delblanc som lärare i litteraturhistoria och skapande svenska förmedlas av Tommy Sundin, Gunnar Frimodig, Henrik Williams och Klas Palmqvist. Hassan Azrang berättar om Sven Delblanc i rollen som elev – Azrang undervisade honom i persiska språket och kulturen inför hans resa till Iran 1971. I samband med sitt deltagande i verksamheterna på Södermanland-Nerikes nation och i JuvenalOrden lärde Sven Delblanc känna Orvar Starbäck, Peter Nobel och Uno Wahlström – här återger de sina minnesbilder av honom. Peter Dahl och Tina Hamrin Dahl belyser Sven Delblancs reaktioner på mottagandet av hans roman Änkan. Här finns också många texter av Sven Delblanc, brev, tal, artiklar och romanutdrag. Litteraturhistorikern Delblanc möter oss i uppsatser om Ivar Lo-Johansson och Hjalmar Bergman.