”Huden. Det största mänskliga organet, men också det mest förbisedda. Huden utgör en åttondel av vår kroppsvolym och täcker hos en genomsnittlig vuxen en yta på ungefär två kvadratmeter. Strukturellt är den rena konstverket med sina kapillärer, körtlar och nerver som både reglerar och skyddar. Den är vår sensoriska kontaktyta med omvärlden, den barriär som bestämmer gränsen där vår individualitet – vårt jag – slutar. Och till och med i döden finns det kvar lite av den individualiteten.” (Ur inledningen till Dödens viskningar)Det första offrets kropp har blivit bunden, torterad och upplöst till oigenkännlighet. Den andra kroppen påträffas snart lika illa tilltygad. En seriemördare arbetar metodiskt. Antalet dödsoffer stiger.När en brutal kidnappning sedan sker i utredningens omedelbara närhet står det klart för rättsantropologen David Hunter att ingen längre går säker. Jakten på mördaren intensifieras och förvandlas till en ren nedstigning i helvetet.