Jag satt i en taxi och funderade på om jag var för uppklädd för kvällen, när jag kastade en blick ut genom rutan och såg mamma rota i en sopcontainer. Det var flera månader sedan jag sett mamma, och när hon tittade upp greps jag av panik för att hon skulle se mig och ropa mitt namn och att någon som var på väg till samma fest skulle få syn på oss tillsammans. Jag gled djupare ner i sätet och bad chauffören vända och köra mig tillbaka till Park Avenue. Jeannette Walls mamma och pappa, några av de många oförglömliga karaktärerna i denna ovanliga självbiografi, är excentriker. Rex är en karismatisk och djupt störd man, vars lilla drinkproblem hindrar honom från att någonsin behålla ett jobb, Rose är konstnär som tycker att det är viktigare att måla en tavla än att se till att det kommer mat på bordet. Ungar ska bara lämnas i fred, då blir de härdade till såväl kropp som själ. I denna skakande men också ömsinta uppväxtskildring beskriver Jeannette Walls hur hon och hennes syskon invaggas i övertygelsen om att deras turbulenta liv i djupaste fattigdom bara är ett enda strålande äventyr.