»Det är en blandning av bilder och texter. Man skulle kanske
kunna säga att det är en seriebok, men inte riktigt. Inte heller är
det en illustrerad diktsamling. Och inte heller en bok med bilder
som Lukas skrivit texter till.«
Så skriver upphovsmännen själva om Vårdcentralen Fontanellen,
en bok som inte liknar något annat vi sett. Den är ett flöde av målmedveten,
kallsvettig text som i perfekt disharmoni med de
explosivt naiva teckningarna målar upp bilden av ett svartvitt
2005 med öde torg och höghusområden, sorgsna vårdcentraler
och TV-sända övergrepp. Ett 2005 där den lilla familjens enda
utväg tycks vara att bygga sin egen borg att bo i, skyddade från
den iskalla omvärlden.
Men frågan kvarstår: vad är det här för sorts bok? Det ligger närmast
till hands att kalla den för en poetisk seriebok, men framför
allt är den en perfekt sammansmältning av Lukas och Coco
Moodyssons särpräglade uttryck.