Beredskap och krig har hittills betraktats som manliga författares domän i svensk litteratur, särskilt vid tiden för andra världskriget. Men vad händer om blickarna riktas mot de kvinnliga författarna? Kristin Järvstads studie visar hur även deras texter fokuserar beredskaps- och krigsrelaterade ämnen, både under krigsåren och därefter.  

I en mängd romaner gestaltas allt från kvinnliga luftbevakare "någonstans i Sverige" till kvinnliga pacifister som ser sig tvungna att döda för fredens skull. Den ofta förekommande soldaten i dessa verk får också inta en radikal position när han som desertör lägger ner sina vapen i protest mot kriget. Dessutom behandlas ett av tidens mest laddade ämnen knutet till kön ur ett unikt perspektiv: "tyskjäntorna" och deras relationer med ockupanter skildras utan den fördömande inställning som präglar samtiden i övrigt. Den mest brännande frågan rör dock främlingskap, kopplat till ras: vem är egentligen inkluderad i den svenska nationen? Här uppvisar texterna en svidande kritik mot den snäva svenskheten och den antisemitism som florerar i samtiden.  

Genom analyser av en rad samtidsskildringar av kvinnliga författare fördjupar Under beredskap och krig den tidigare bilden av svenskt litterärt 1940-tal. De författare som utforskas här uttrycker ett djupt och ofta kritiskt engagemang i frågan om krig och våld, länkat till kön och främlingskap. Periodens mest radikala litterära budskap finner vi också bland deras romaner: kravet på upplösning av den militaristiska och patriarkala nationen, med dess strävan att utöka sitt territorium utan hänsyn till människoliv. 

Kristin Järvstad är forskare i genus- och litteraturvetenskap vid Malmö universitet. Hon behandlar texter av kvinnliga författare från 1890-talet och framåt och analyserar dem ur ett feministiskt och intersektionellt perspektiv. I sina studier har hon lyft fram en mängd författare som marginaliserats i tidigare forskning och litteraturhistorieskrivning. Bland hennes utgivna titlar märks avhandlingen Att utvecklas till kvinna. Studier i den kvinnliga utvecklingsromanen i 1900-talets Sverige (1996) och Den kluvna kvinnligheten. Öfvergångskvinnan som litterär gestalt i svenska samtidsromaner 1890--1920 (2008).