Begreppet likvärdighet har under tre decennier varit ett nav i kampen mellan olika synsätt på utbildning och i reformer på utbildningsområdet. Bidragen i denna bok analyserar likvärdighetsbegreppets olika betydelser och dokumenterar tre faser i den utbildningspolitiska striden om begreppet. Under 1960- och 1970-tal samt tidigt 1980-tal hade begreppet en relativt omfattande betydelse och var kopplat till jämlikhet, enhetlighet, fostran till en gemensam referensram och kompensation. Under slutet av 1980- och under 1990-talet utvecklas en kamp om begreppet och successivt knyts likvärdighet till valfrihet och föräldrarätt. Individualisering ses nu inte i första hand som kompenserande behandling utan som att lägga till rätta för individers möjligheter att utnyttja sina komparativa fördelar. Under slutet av 1990-talet och under 2000-talet, kopplas likvärdighet alltmer till måluppnående och betygsättning. Likvärdighetsbegreppet förlorar nu successivt sin tidigare roll till förmån för kvalitetsbegreppet.I dagens diskussion bryts fortfarande dessa uttolkningar mot varandra, och de kommer som flera av bokens bidrag visar till uttryck på det kommunala planet, där det kan föras helt olika politik i likvärdighetens namn. Den enligt författarna i dag dominerande kvalitetsdiskursen om likvärdighet analyseras i flera bidrag och sätts också in i ett internationellt sammanhang.Tomas Englund är professor i pedagogik vid Örebro universitet och har under många år lett en forskargrupp om utbildning och demokrati. Denna bok är ett resultat av ett forskningsprojekt.Ann Quennerstedt är FD och lektor i pedagogik. Hon forskar och undervisar vid Pedagogiska institutionen, Örebro universitet.