Byråkrati uppfattas ofta som synonymt med krångel. Och att byråkrati verkligen kan innebära krångel fick antropologen och aktivisten David Graeber erfara när hans mor blev svårt sjuk och han behövde en fullmakt för att kunna ta hand om hennes ekonomi. Men det var inte någon myndighet som svarade för det kafkaartade regelrytteriet, utan en bank. Problemet var i grund och botten att modern var för sjuk för att kunna bevisa att hon var sjuk. När banken så småningom lyckades hitta en lösning var hon redan död.

"Reglernas utopi" är en inträngande men också uppsluppen bok om byråkratins väsen och historia, en kritik av byråkratins hydraaktiga avarter och samtidigt en kritik av den gängse kritiken av byråkratin, såväl den från höger som den från vänster. För det finns ju en politisk – och demokratisk – poäng med byråkrati också, hur man ordnar ett samhälles dagliga verksamhet saknar inte betydelse för medborgarnas jämlikhet och frihet.

Boken knyter hela tiden an till konkreta exempel som det med modern, men panorerar också över vidsträckta historiska och teoretiska sammanhang på ett sätt som är välbekant för den som har läst "Skuld", Graebers banbrytande genomgång av skuldsättningens historia. Graeber är heller inte främmande för att vid behov ta hjälp av Sherlock Holmes, Batman och andra gamla hjältar i sina analyser

David Graeber, född 1961, är professor i antropologi vid London School of Economics och författare till "Skuld. De första 5000 åren" (Daidalos 2012), ”en spränglärd och lättillgänglig historik med så brett genomslag att till och med Financial Times hyllat boken” (Sverker Lenas, DN). Graeber är även politisk aktivist och var med och organiserade Occupy Wall Street. Han myntade rörelsens slogan ”We are the 99%”.