Det är inte alltid spektakulära fynd som för den arkeologiska forskningen framåt – med dagens undersökningsmetoder kan också oansenliga föremål ha mycket att berätta. Men i fallet med den så kallade himmelsskivan från Nebra i den tyska delstaten Sachsen-Anhalt handlar det både om ett spektakulärt fynd och om ett vetenskapligt genombrott. Den närmare fyra tusen år gamla skivan – stor som en LP ungefär – är tillverkad i brons och guld och visar på ett sofistikerat sätt hur solåret och månåret förhåller sig till varandra. Skivan, som hittades av gravplundrare 1999 och först så småningom hamnade i vetenskapens händer, är alltså en tidig kalender. Och genom de många frågor som skivan har väckt har den i hög grad stimulerat till ny forskning om bronsåldern i Centraleuropa och den så kallade Úneticekulturen.

Harald Meller och Kai Michel börjar rimligt nog sin bok om himmelsskivan med själva föremålet – och låter oss ta del av en spännande och ibland lätt tragikomisk historia med polisiära, juridiska, arkeologiska och metallurgiska utmaningar av olika slag. Vem hade till exempel kunna tro att guldet på skivan kom från det avlägsna Cornwall? Men den hittills tämligen okända europeiska högkultur vi får möta i boken hade vidsträckta handelsförbindelser och kunde också på andra sätt mäta sig med civilisationerna i Mesopotamien, Egypten och Indusdalen. Europas bronsåldershistoria är kort sagt i färd med att formuleras om. Arkeologin kan fortfarande bjuda på överraskningar – och gör verkligen så i denna bok.

HARALD MELLER är landsarkeolog i delstaten Sachsen-Anhalt och föreståndare för Landesmuseum für Vorgeschichte. Han har under femton år lett ett inter­nationellt forskarnätverk med fokus på himmelsskivan och den tidiga bronsåldern i Centraleuropa.

KAI MICHEL är historiker, författare och vetenskapsjournalist. Han har bland annat arbetat som vetenskapsredaktör för "Die Zeit".