Det finns förstås mycket skrivet om Göteborgs historia i olika publikationer – och ännu mer kommer den som är intresserad av ämnet att kunna ta del av under 2021, det år staden fyller fyrahundra år. Men inom historieämnet har forskningens fokus ofta varit ganska snävt och främst legat på handels- och industristaden Göteborg. Företagarnas och företagens historia har dominerat scenen medan politiska, kulturella och socialhistoriska infallsvinklar har haft en tendens att hamna i skymundan.

I de tjugo texterna i "Göteborg genom tiderna" vill historiker knutna till Göteborgs universitet bredda det gängse perspektivet och belysa stadens historia från nya håll – och inte minst visa på områden som förtjänar att bli föremål för fortsatt utforskning. Det finns nämligen mycket kvar att göra.

Antologin är indelad i tre tematiska block: stadens självbild och regionala roll, politik, handel och rörelser samt befolkning och levnadsförhållanden. Men texternas spännvidd vad gäller angreppssätt om empiriskt källmaterial är stor: här får läsaren ta del av allt från den spännande historien om den färgstarke trähandlaren Anders Drake och hans upprorsplaner vid 1700-talets mitt till teoretiskt sofistikerade diskussioner om hur fysiska resursflöden, regionala maktförhållanden och teknologisk utveckling tillsammans har bidragit till att forma stadens utvecklingsmöjligheter.

Ett kosmopolitiskt, etniskt brokigt och för många säkert rätt så okänt Göteborg träder fram ur skuggorna i flera texter – liksom de klassmotsättningar som gärna brukar retuscheras bort när den lika omtalade som fiktiva ”Göteborgsandan” kommer på tal. Stadens självbild visar sig närmast bestå av flera olika självbilder som inte går att förena. Somliga av de vanliga schablonerna om Göteborgs historia och identitet kläs kort sagt av inpå bara det knottriga skelettet. Historievetenskap kan vara bra på sådant – också.

Några texter belyser dessutom de högst konkreta men ändå svårhanterliga frågeställningar historieforskare ibland kan konfronteras med, frågeställningar som kanske kan tyckas lite närsynta men som kan ha stor betydelse för hur man ser på olika historiska förlopp, ta till exempel frågan om hur många som egentligen bodde i Göteborg under tidigare århundraden – något som det faktiskt inte är alldeles lätt att få ett grepp om. Historieforskning kräver helt klart både uthållighet och ett betydande mått av list. Det som står ”mellan raderna” är viktigt inte bara i poesi.

"Göteborg genom tiderna" är redigerad av Jan Christensen, Per Cornell, Johannes Daun och Martin Linde.

Övriga medverkande forskare är: Helene Castenbrandt, Erik Hallberg, Lars Hansson, Ulf Hansson, Anton Jansson, Linus Karlsson, Ulrika Lagerlöf Nilsson, Daniel Larsson, Lena Larsson-Lovén, Pia Lundqvist, Thomas Magnusson, Lars Nyström, Oscar Ortman, Lennart Palm, Lennart K Persson, Anita Synnestvedt och Martin Öhman