I samband med kommunernas handläggning och beslutsfattande om insatser för människor med funktionsnedsättningar enligt SoL och LSS aktualiseras frågor om den enskildes rättssäkerhet. Syftet med denna avhandling är att undersöka om människor med funktionsnedsättning tillförsäkras rättssäkerhet genom principen om gynnande besluts negativa rättskraft inom rättsområdena SoL och LSS.

Varje år fattas ett stort antal gynnande beslut om insatser enligt SoL och LSS för människor med funktionsnedsättning. Det handlar exempelvis om insatser i form av hemtjänst eller insatser i form av särskilt boende. Principen om gynnande besluts negativa rättskraft innebär att ett gynnande beslut enligt SoL eller LSS inte kan ändras eller återkallas. Sedan den enskilde har fått kännedom om beslutet kan han/hon känna trygghet i att det aktuella beslutet kommer att bestå. Annorlunda uttryckt kan den enskilde känna trygghet i att hans/hennes beslut om hemtjänst eller särskilt boende inte kan ändras eller återkallas.

Undersökningen visar hur principen om gynnande besluts negativa rättskraft kan betraktas som en viktig rättssäkerhetsgaranti, ur ett teoretiskt perspektiv. I den faktiska tillämpningen agerar kommunerna emellertid aktivt i syfte att göra undantag från principen och kringgå densamma. I praktiken kan den enskilde inte känna trygghet i att det beslut som han/hon har beviljats kommer att fortsätta gälla. Detta innebär, i förhållande till tidigare forskning om rättssäkerhetsproblem för människor med funktionsnedsättning, att bilden av vilka rättssäkerhetsproblem som förekommer i samband med tillämpningen av SoL och LSS måste kompletteras med problemet att principen om gynnande beslut negativa rättskraft inte fungerar som en rättssäkerhetsgaranti i den faktiska tillämpningen.

Therese Bäckman är verksam som forskare och lärare i offentlig rätt på Juridiska institutionen, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.