Boken behandlar svensk folkbildningsverksamhet som den tett sig genom skilda epoker fram till det sena 1900-talet och belyser olika former av folkbildning – folkrörelseanknuten, universitetsanknuten och fristående, innefattande allt från folkbibliotek och föreläsningsföreningar till folkhögskolor och studieförbund. Boken lyfter även fram hur folkbildningen genom tiderna tagit sig olika roller, och att dess kunskaps- och människosyn har kunnat variera i relation till de skilda funktioner folkbildningen haft. Särskilt värdefull är bokens betoning av folkbildningens värdegrund, hur folkbildningen sprungit fram ur idéströmningar och i relation till idé- och värdebaserade rörelser. Genom denna nytryckning har folkbildningens villkor, utveckling och betydelse under de senaste trettio åren (fram till 2010) tillfogats. Framskrivningen har gjorts av Kerstin Mustel, som från skilda positioner och funktioner under denna senaste epok fått god inblick i och överblick över den svenska folkbildningens samtidshistoria