Sankt Göran och draken var en berömd sevärdhet redan på medeltiden. I femhundra år har den lockat till sig långväga besökare. Riddarskulpturen invigdes nyårsnatten 1489 i Storkyrkan i Stockholm av en kyrklig potentat utsänd av påven i Rom.

Den nuvarande uppställningen är från 1932 och skiljer sig på många sätt från den ursprungliga. Hur Sankt Göran och draken såg ut från början, och exakt var skulpturgruppen stod, är gåtor som denna bok försöker lösa. Och vem är han egentligen, riddaren på hästen? Han som bär rustning och vapen som i prakt överträffar dem hos samtida kungar och kejsare.

Generationer av svenskar har fått lära sig att skulpturgruppen beställdes för att högtidlighålla Sten Stures seger över danskarna i slaget vid Brunkeberg 1471, men det är knappast korrekt.   

Sankt Göran och draken tillverkades för det finaste av Storkyrkans många kapell och sidoaltare, ett arrangemang som påminner om hur det ännu ser ut i stora kyrkor i det katolska Sydeuropa. Riddarskulpturen är en katolsk relikgömma, en helgongrav, trots att bara en liten flisa av Sankt Görans skelett idag förvaras inuti skulpturen.