Adeln har ofta associerats med extravaganser och ett prålsjukt slöseri på en anslående livsföring. Hur levde egentligen den numerärt begränsade men inflytelserika högadeln i 1700-talets Sverige? Tre generationer illustra representanter för släkten von Fersen statsmän, militärer, hovmän och hovdamer är huvudpersonerna i denna bok. Utgående från dem analyserar Johanna Ilmakunnas både högadelns konsumtionsmotiv och hur livsstilen omsattes i praktiska handlingsmönster i den Fersenska vardagen, i uppfostran, karriärfrämjande, tjänstefolk och varor. Adelns livsstil styrdes av vad adelskapet enligt adelns självbild förpliktade till. Livsstilen var en viktig ståndsmarkör: ett förfinat uppträdande och den yttre framtoningen befäste adelns samhällsposition och manifesterade dess makt. Det gällde alltså att konsumera som det anstod en representant för aristokratin, men adeln förväntades också hålla självbehärskningens och måttfullhetens dygd i ära. Och det var ingalunda givet att inkomsterna motsvarade den konsumtionsnivå som samhällspositionen förutsatte.