»Publiken var i uppror. De få som hade nerver att stanna kvar. Allt hade gått fel, inte alls som planerat. Vad som var tänkt som underhållning, ett lördagsnöje, en lekfull kamp mellan människa och djur, hade blivit en kamp på liv och död. Hans situation var verkligen besvärlig. Han stod på alla fyra i sågspånet i cirkusmanegen med en 600 kilos svartbjörn på ryggen som försökte trycka ner honom. Gick det så långt skulle det vara slutet, det visste han. Hans rygg var svårt sargad och han blödde ymnigt från både ryggen och huvudet. Hans svett och blod blandades med varm björnsaliv, som sakta rann längs hans ena kind och droppade ner i sågspånet. Han plågades av björnens stinkande andedräkt, och den började bli arg, riktigt arg.« De skrämmande raderna ovan handlar om »Calle Sven«, en av många fantastiska kraftkarlar som roade och oroade publik under ca fem decennier runt sekelskiftet 1900. I denna bok möter läsaren också bland andra »Starke Arvid«, som kanske var starkast av dem alla, »Siljansnäs-Anders« som upptäcktes när han stod på ett bygge och med blotta handen slog i åttatumsspik i en planka, August Wilhelm Johnson »Lejonet från Skandinavien«, som gav världens starkaste man, fransk-kanadensaren Louis Cyr, sitt livs hårdaste match vid en man-mot-man-tävling i Chicago 1896, gotlänningen Gustaf Edman, som med sina 245 cm är den mest storvuxne svensken genom alla tider. När han kom gående med sin höga stormhatt på huvudet längs byvägen sprang barnen och gömde sig och gummorna åkallade himmelska makter. Dessa atleter, som till stor del fallit i glömska, är idag en del av vår idrotts- och kulturhistoria. Det är dags att förnya minnet om deras prestationer.