Prinsessan de Clèves är ett erkänt banbrytande, modernt verk. Frankrikes president Nicolas Sarkozy uttalade sig många gånger förklenande om Mme de Lafayettes klassiska kärleksroman Prinsessan de Clèves från 1678. Med den måste man dra gränsen för vad en vanlig människa idag kan tänkas läsa, menade han. Presidenten möttes av protester från bokläsare som själva förbehöll sig friheten att välja sin läsning. Stämningarna tog sig uttryck i en knapp med texten JAG LÄSER PRINSESSAN DE CLÈVES , ett motto för klassikerläsning. Genom århundraden har Mme de Lafayettes stramt hållna men ingående studie om en ung kvinnas upptäckt av kärleken väckt livliga reaktioner. Det handlar om en kvinnas rätt att själv bestämma över sitt öde, och om det olyckliga i att andra beslutar i hennes ställe. Mme de Lafayettes behärskade sätt att säga vad hon tänkte i "Prinsessan de Clèves" är ett mästerstycke. Utan att säga för mycket klargör hon att utan kvinnornas likaberättigande blir kärleken omöjlig. Miljön för romanen är kung Henrik II:s lysande hov på 1500-talet. En 16-årig flicka, som fått en mycket sträng uppfostran, blir föremålet för prinsens av Clèves förälskelse, och hon godtar hans frieri eftersom han är "mindre vedervärdig än de andra". Ganska snart efter bröllopet träffar hon dock hertigen av Nemours och blir blixtförälskad. Hur ska hon, en kvinna med stark moral, hantera en sådan prekär situation? Med förord av Birgit Munkhammar