En reflektion över samhällsförändringar långt utanför kökets domäner

Efter sin lovordade bok om den realistiska romanen, Den blå tvålen, som uppmärksammats på ett sätt som sällan skådats för ett litteraturhistoriskt verk, ger Sara Danius nu ut ett rikt urval essäer och artiklar.

Essän om Bonniers kokbok och husmoderns död är redan en klassiker. Sara Danius studerar recepten om ål, hummer och hare och blixtbelyser ett stycke svensk samtidshistoria, lika lärorikt som hejdlöst underhållande. I en annan text beskriver hon sitt tonåriga möte med Sartre och existensens meningslöshet, för att i nästa stund skildra glasbruket Orrefors historia och sin farfar disponentens märkliga öde. Däremellan en skärskådan av Thomas Bernhards sätt att kursivera. Eller texter om fotograferna August Sander och Irving Penn. En utflykt till Hollywood för att besöka 1930-talets tyska kulturemigranter finns det också plats för. Och tillsammans med Tomas Tranströmer får vi vandra genom Stockholm.
Därtill skriver hon om ett brett spektrum av författare, från Jane Austen och George Sand till Thomas Mann, Marcel Proust, James Joyce, Walter Benjamin, Italo Calvino, Nathalie Sarraute, Stina Aronson, Torgny Lindgren, Peter Esterhazy, Dubravka Ugresic och andra.

I detta omfattande texturval blir Sara Danius originalitet och stilistiska säkerhet synliga i full bredd. Hennes sätt att ömsom lustfyllt ägna sig åt detaljer, ömsom lärt ge de stora perspektiven, är en lycka för läsaren.