Romanen «Marionett» är en naken, inträngande och gripande skildring av en ung människas utveckling och mödosamma väg mot självinsikt och mognad, en berättelse med strålkastarljuset riktat mot tillvarons teaterscen, där livsglädjen och humorn, trots dystra omständigheter, ständigt lurpassar i kulissen. Svåra barndomsupplevelser ligger till grund för Maris förlorade tillit till livet. Hennes kamp för att erövra tron på vänskap och kärlek är ett vittnesbörd om människans inneboende kraft att resa sig ur känslor av sorg och övergivenhet, om modet att möta sig själv och att slutligen våga språnget att leva. «Till ljudet av mollstämda toners dova klang föddes min längtan en regntung augustidag i min tidigaste barndom. Den liknade en ensam frusen stjärna på en natthimmel där dagens sommarlätta moln i skymningen plötsligt övergått i storm¬drivna, sönderslitna skyar, blåsvarta, hotfulla. En dröm, närd av en skuggvärlds tätnande mörker eller en livslögn, som länge hindrade mig från att tränga in till min innersta smärtpunkt, den under lång tid fördolda sanningen om mig själv.»