Den katolska kyrkan bildar en pyramid med påven och hans drygt 4 000 biskopar i toppen, och världens mer än 900 miljoner katoliker som bas. Påven och hans prästerskap har enligt evangeliet en särskild gåva: himmelrikets nycklar, makten att på högsta befallning ge syndernas förlåtelse, "binda och lösa".

Den katolska kyrkan har flyttat fram sina positioner, framför allt i Asien, Amerika och Afrika. Och i Europa ligger, trots sekulariseringen, kyrkans tankevärld som ett mönster under många av dagens huvudfrågor. Det kan gälla överstatlighet och subsidiaritet, federation och gemensam marknad, stor eller liten offentlig sektor, socialpolitikens utformning. Mellan nord och syd tränger den heliga pyramiden in som en kil med krav på solidaritet och delade bördor. Johannes Paulus II och hans prästerskap "marknadsför" ett projekt för social och politisk omstrukturering, där urgamla element blandas med nya.

Men om den katolska kyrkan är en väldig borg, har den även sprickor i muren och kanske också sättningar i grunden. Det råder delade meningar om hotets allvar och konsekvenser. Motsättningarna ger emellertid en pedagogisk relief åt både struktur och budskap.