Gilbert Keith Chesterton (1874-1936) är för svenska läsare mest känd som skönlitterär författare genom den bisarra romanen Mannen som var torsdag och detektivhistoriernaom Fader Brown. Men han var också en av sin tids flitigaste debattörer i pressen, och hans essäer är ännu mycket lästa på anglosaxiskthåll.Sin titel till trots är Ortodoxi inte någon teologiskbok utan en slagfärdig kritik av kulturen i det edvardianska England. Den utkom 1908 och är alltså hundra år gammal men kan på ett nöjsamt sätt appliceras på många av dagens förhållanden. Chesterton rör sig nämligen ständigt kring allmängiltiga frågor som aldrig förlorar sin aktualitet.Den livssyn som han kallar ortodoxi är egentligen en form av humanism, och hans polemik riktar sig mot alla dem som vill förneka eller förminska det sant mänskliga. Med utgångspunkt i vardagsförnuftet får han sådana ideologier att framstå som absurda och livsfientliga. Vad han söker är en åskådning som får människan att älska sin värld och samtidigt stimulerar henne till handling för det gemensamma bästa. Han finner den framför allt i den kristna traditionen, men han är här fortfarande en sökare. Det dröjde till 1922 innan han upptogs i den katolska kyrkan.Chestertons kvickhet och förkärlek för paradoxergör Ortodoxi till en underhållande läsning vare sig man delar hans värderingar eller ej.