Annika, 47, tänder på att klä sig i korta jeanskjolar och högklackade skor. Men egentligen är Annika en heterosexuell man som heter Krister, har fru, två barn och ett välavlönat jobb. Så fort Krister får en möjlighet smyger han ut på gatorna i sina kvinnokläder utan att hans familj får veta något.     Petra, 32, arbetar i sjukvården. Hon tänder på gummi och att på fritiden slå undergivna män. Hon lägger ned mycket omsorg på att sy sina egna gummikläder och är en mycket efterfrågad dominatris.     Björn, 45, är grävmaskinist och en engagerad lokalpolitiker. Han har just avslutat ett femårigt fängelsestraff på grund av sexualbrott mot två sjuåriga pojkar. Ända sedan tonåren har Björn känt sig mer sexuellt dragen till småpojkar än till kvinnor eller män i sin egen ålder.      Annika, Petra och Björn är inte så ovanliga som man kan tro. Hundratusentals svenskar tänder sexuellt på sådant som man inte gärna pratar om vid fikabordet på jobbet, eller ens nämner för sin familj. I vardagligt tal kallas detta fortfarande för perversioner, även om forskare hellre talar om sexuella avvikelser.     Inslag av avvikande sexualitet finns även i vardagen. Upp till 15 % av befolkningen uppger att de blivit sexuellt upphetsade av att använda föremål som skor under sexuell aktivitet. Och inom media och kulturvärlden flörtar man med den avvikande sexualitetens attribut. Exempelvis uppträdde popstjärnan Britney Spears nyligen i en lack och läderdress, dessutom utrustad med piska.     Samtidigt som känslorna och åsikterna är starka är okunskapen om avvikande sexualitet stor. Attityder och åsikter utgår oftast från en idealiserad kärnfamiljsnorm. Myter och vanföreställningar frodas. Att blottare alltid är harmlösa och att pedofili beror på brist på vanligt vuxensex är bara ett par exempel på felaktiga föreställningar.     Sexualiteten är en stark kraft också för personer med en avvikande sexualitet. I boken kommer människor med sådan sexualitet till tals och här redogörs för dagens kunskapsläge. Här diskuterars gränsen mellan när sexualiteten är en god och livsbejakande kraft och när den blir skadlig för personen själv eller andra. Boken vill uppmuntra läsaren till reflektioner kring sin egen sexualitet och samhällets normer. Anna Bäsén har arbetat i sjukvården under större delen av 90-talet. Sedan fem år är hon journalist och har bland annat varit verksam på Dagens Medicin. Idag är hon medicinreporter på Expressen. Hon debuterade medVem ska ta hand om mamma? Min dagbok inifrån äldrevården. Niklas Långström är läkare, barn och ungdomspsykiatriker och docent i barn- och ungdomspsykiatri vid Centrum för våldsprevention, Karolinska Institutet i Stockholm. Niklas Långström är en erfaren och engagerad utbildare och forskar idag på sambanden mellan kriminalitet och psykisk störning.