Third culture kids (TCK) är en term som myntades redan på 1950-talet. Av vem är inte det viktiga här. Utan varför det har börjat användas i Stockholm år 2017.

Under början av 2016 hittade jag fram till uttrycket genom sen-natt-web-sökning. Och direkt kände jag en speciell koppling till det. För första gången kunde jag identifiera mig med min samtid, vem jag är och vad som format mig sedan min familj flydde Iran.

Jag började då använda »third culture kids« som ett begrepp för att uttrycka min och mina kamraters stilar av det liv de skapat, delat och lärt. De som, precis som jag, besitter en kulturell intelligens tack vare en utökad världsbild miljonprogrammen och en ökad exponering för olika uppfattningar och levnadssätt fritidsgården.

Vi har blivit skolade i ett samhälle som från början inte var vårt. Vi står på tröskeln mellan olika världar. Det är aldrig enkelt, men vi är framtiden. Känslan av rotlöshet kommer alltid att utmana oss. Vårt fokus på tillhörighet kommer att behöva justeras.

Men vi gråter aldrig. Silvana Imams världsbild, Ibrahima Erik Lundin Bandas betydelse, Sherihan Abdulles relationer till unga, Adam Taals hela sätt att vara. Vi tänker inte i termer av stela demografiska silos som ras, kön och ålder. Vi är kulturen. Vi är Third Culture Kids.

Ra Hidaya Modig