"En dag kom de bärande med Adrien, en liten sjuåring som bodde på kullen. Han hade väldiga andningssvårigheter som bara blev värre och värre. Troligen hade han fått en majsbit i halsen, menade hans kompisar. Han var alldeles blå och han skulle dö inom några minuter om ingenting gjordes. En gång hade jag sett på, när man gjorde ett snitt i luftstrupen, det var på öronkliniken i Sundsvall. Jag slog förtvivlat i mina gamla böcker, jag bad till Gud, och sen droppade jag eter på den öppna narkosmasken över hans lilla ansikte, tog kniven och började. Det var ingen majsbit..."

Nära himlen i det gröna helvetet är Ingegerd Rooths berättelse om kärleken till medmänniskan och ett liv i tjänst för Gud. I Rufijiflodens delta i sydöstra Tanzania bedriver hon uppmärksammad malariaforskning och kämpar för utstötta och sjuka Kulturen är starkt präglad av hedniska riter och kvinnoförtryck, men hennes kärlek till ensamma mammor och övergivna barn flödar över. Nära himlen i det gröna helvetet är en kärleksförklaring till livet.


Jag har följt Ingegerd Rooths missionsinsats i många år och imponerats av omfattningen av denna verksamhet. Hon berättar på ett sätt som fullkomligt fängslar och samtidigt förstärker trovärdigheten för det kristna missionsarbetet i Afrika.
- Stanley Sjöberg