«Ungen skulle få hacka ögonen och hjärtat ur barnet, näbben skulle hugga och klon sarga och blodet skulle stänka i boet och i tunga droppar rinna från alla grenar och kvistar, högrödt, mustigt människoblod.»

Så beskriver författaren, Jägmästaren, Hugo Samzelius, vid förra sekelskiftet, kungsörnens tankegångar efter sitt, av stämplingslaget, skövlade bo. Ingmar visar här hur dåtidens skogsmän betraktade rovfåglar jämfört med nutidens. Författaren berättar i denna bok om skiftande händelser i yrkeslivet med anknytning till skog och skogsbruk.De flesta är självupplevda men några har andra berättat för honom. De senaste decennierna har man kunnat läsa Ingmars epos i olika skogliga skrifter såsom SKOGSEKO och numera nedlagda, Skogsmannen. Han har skrivit det vinnande bidraget två gånger i den årligen återkommande boken, JAKTKAMRATEN. Två jaktböcker är han även upphov till; Jakter i Luledalens skogar, Bokförlaget Settern, 1997, och Månskensharen och ballongälgen, Ord & Visor, Förlag, 2002. Ingmar är född i byn Bredåker, Boden- Överluleå, i Norrbotten, 1928. Skogen har varit hans födkrok; huggare, hästtimmerkusk, stämplingsförman, skogsinventerare och skogsvårdskonsulent. Han har vårdat skogen på sin fastighet -innehaft olika politiska uppdrag - ordf. i Jaktvårdsområdet, byaålderman.m.m. Förutom skrivandet utnyttjar han fritiden till stövarjakt och älgjakt.