Födelsen och döden sätter gränserna för våra liv. Filosofisk reflexion har hittills framför allt rört den yttersta gränsen, döden. Mellan dessa drabbande gränssituationer ligger själva livet. I denna personligt skrivna bok hämtar religionsfilosofen Catharina Stenqvist sin inspiration i filosofen Karl Jaspers resonemang om gräns- eller grundsituationer. Hon diskuterar vad filosofer har sagt om döden men också vad feministiska religionsfilosofer har fört fram som födelsens symbolvärld. Författaren rör sig över ett stort fält av tankar, från Sokrates och antikens stoiker fram till 1800-, 1900- och 2000-talens existensfilosofi.

Det är inställningen till livet som Catharina Stenqvist vill komma fram till. Boken är en diskussion om behovet av en livshållning som gör det möjligt att leva, trots insikten om vår ändlighet.

Catharina stenqvist (1950-2014) var professor i religionsfilosofi vid Lunds universitet. Hon har tidigare publicerat en rad böcker och antologier, bland annat om Simone Weil och mystiken, trappistmunken Thomas Merton och medeltida mysticism men också om antikens dygdelära, frihetens gränser och livshållningar.

Mina strategier är alltså flera det personliga avstampet, de sammanlänkade tematikerna, ambitionen att skriva tillämpad filosofi. Mitt bidrag kan, hoppas jag, uppfattas som ett slags okonventionell religionsfilosofisk essäistik. (Ur prologen)