Jag är inte teolog av facket, men som jag uppfattar saken visar mycket av den seriösa debattlitteraturen att historien om kristendomens uppkomst och innehåll inte alls är så entydig som den ofta framställs. För de fromma står allting klart, men för forskarna är mycket tvivelaktigt. Och vad Jesu person beträffar går uppgifterna helt isär! För de traditionskristna är Jesus Gud och delaktig i världens skapelse, medan många forskare och en sekulariserad allmänhet hellre ser honom som den, som mer än någon annan, representerar det sant mänskliga. Eftersom så mycket inom teologin står och väger i dag blir man som lekman tvungen att försöka tänka själv och sätta ner foten någonstans. Och det är det jag gör i denna skrift. Jag är varken ateist eller kristendomsfientlig. Men jag delar uppfattningen att det kristna dogmat är överarbetat och innehåller onödiga tankesvårigheter. Min strävan är därför att i likhet med många andra försöka hitta tillbaka till Jesu enkla lära, och den går, som jag uppfattat saken, ut på att åstadkomma gudsriket här nere på jorden. Kristendomen, i varje fall i betydelsen Jesu lära, har sålunda, menar jag, en klart politisk accent. Jag är säker på att det finns många som i likhet med mig har ett behov av att försöka förstå vad som är kärnan i den kristna tron och därför kan ha glädje av att ta del av mina funderingar./ Bengt E Holmberg