Ölands Stora alvar är inte mitt första landskap, men avgjort det, som djupast präglat mig: en värld av vind, tystnad och långsam rörelse. Det är en vildmark i en tid då man tvingas sätta upp staket för att hålla kvar det ursprungliga. Vildmark betyder att det är omöjligt att översätta landskapet för de egna behoven. Men på Stora alvaret kan hela mitt liv stämma möte. Där kan man lyssna till avlägsna röster, medan havet mumlar i fjärran och man inser vad det är man ville ha men inte kunde få, och glädjen och sorgen som finns i detta sökande. Stora alvaret har med åren blivit en plats där jag kan gripa både framåt och bakåt. I en tid då en pandemi grasserar över hela världen måste vi till sist förstå något om naturen: det utgör helt enkelt det större rummet, det rum från vilket vi aldrig kan fly. Om författaren: Anders Johansson, född 1947, i Västerås, sedan 1972 bosatt i Kalmar, är författare, poet och fotograf recensionscitat: "Anders Johansson (född 1947) är författare och fotograf och den genom tiderna mest produktiva Ölandsskildraren. I hans texter smälts det lyriska och det dokumentära samman på ett djupt personligt vis." Litteraturvetaren och författaren Tom Hedlund i antologin Röster på Öland, 2005 "När olika konstarter förenas till samverkande helhet brukar man tala om allkonstverk. Termen är högst befogad i samband med Anders Johanssons böcker, och inte minst för Ölands Stora alvar, 2006. Där aktualiseras många litterära genrer: det är reseberättelse med självbiografiska inslag, korta stycken prosalyrik varvas med presentation av vetenskapliga rapporter, gamla ortsbor intervjuas som i en social dokumentärroman. Till detta kommer ett unikt växelspel mellan författarens text och hans fotografier." Conny Svensson, professor i litteraturvetenskap i Ölandsbladet, 2017