Hur är kunskap kroppslig och vilken betydelse har kroppslig kunskap för mellanmänskliga yrkespraktiker? I föreliggande doktorsavhandling undersöks förskollärares praktiska och kroppsliga kunskaper som exempel på en yrkesgrupp där relationell och kroppsligt situerad kunskap är central. Förskollärarna behöver, för att kunna bemöta barnen klokt och med omsorg, ha en god relation till varje barn. Denna relation har sitt ursprung i en mellankroppslig, förspråklig sfär. Kunskaper situerade i denna mellankroppsliga sfär måste uttryckas kroppsligen och kan till och med förstås som i grunden kroppsliga. Sådana kroppsliga kunskaper har betydelse för allt som sker i förskolan. I det samspel med barnen som relationen möjliggör visar sig förskollärarens kroppsliga kunskaper som en slags skicklighet, en i omsorg utvecklad kunnighet som här beskrivs genom begrepp som sväng, tyngd och empatisk timing.