En gång när jag var liten ropade mamma från köksfönstret ut på gården som vanligt. Det var i maj någon gång, och jag har alltid tänkt att det var den sextonde, riktigt varför vet jag inte. Kan lika gärna varit den sjuttonde, eller tjugonde. Men ibland får man liksom för sig något alldeles bestämt, till exempel ett datum. I själva verket har man kanske fått det hela om bakfoten och det handlar till och med något annat som man inte fattar. fast jag var förstås sexton när jag låg med en pojke första gången. Och jag är född den sextonde april. Dessutom påstår mamma att ja föddes klockan sexton minuter i fyra på eftermiddagen. Sexton. Även om jag inte är vidskeplig precis, så tänker jag då och då att det där talet kan ha haft en viss betydelse i mitt liv. Så börjar Helen berätta om en viktig dag i barndomens Gävle i denna roman. Familjen bryter upp och flyttar till Östersund. Magnus Ottelid är verksam som lärare på socionomutbildningen vid Mittuniversitetet i Östersund. Han är för närvarande också ordförande i Norrländska litteratursällskapet.