Söderhavet som litterärt landskap av Redaktör Ulf Johansson Dahre:

Tänk att vara född som en så kallad vilde på en av Söderhavsöarna, att kunna njuta av den rena och obefläckade mänskliga existensen,

J.W. GOETHE, 1828

Söderhavet, Romantiskt, mytiskt, äventyrligt. Att tala och skriva om Söderhavet framkallar inte sällan längtansfulla suckar om blått hav, vajande palmer och ett lättjefullt liv. Det är inget fenomen som har med den moderna turistindustrin att göra. Föreställningen om Söderhavet som ett jordiskt paradis har en lång historia. I mitten av 1800-talet gav denna dröm upphov till det som idag är en egen litterär genre som kan kallas för Söderhavslitteratur. Det är en litteratur som kännetecknas av kraftfull romantik och exoticism, men emellanåt också av nykter realism. Den romantiska ådran har utan tvekan blivit en del av det västerländska kulturarvet även om de flesta västerlänningar inte varit i Söderhavet. För vem har inte längtat efter den där härliga vykortstranden eller läst fantastiska historier om livet och människorna på det som ibland kallats de lata latituderna? Samtidigt har många fascinerats eller förfärats över skildringarna över det primitiva livet eller över kannibalerna hunger.