Beskrivning
Författarens förord Varför skriver jag denna bok? Först och främst för att jag älskar växter och är intresserad av gamla växtnamn. Därnäst för den nära kontakt jag fick med jungfru Maria under mina pilgrimsvandringar i Spanien under åren 20102016. På våren vandrade jag genom gudinnans blomstrande jordiska landskap och i kyrkorna såg jag madonnan; ofta högst uppe på altartavlorna som "himladrottningen". En staty på den havande Maria i katedralen i Tui, Spanien, rörde mig djupt. Där stod hon i sin jordiska gestalt och välsignade besökarna. Staty på havande Maria. Tui, Spanien Mitt intresse för mariaväxter tog på allvar fart när jag under ett besök 2016 i Varnhems klosterkyrka hittade etnologen Ritwa Herjulfsdotters bok Mariaväxter i folktron. Hon skriver bl.a. att Redan under tidig medeltid existerade en stark koppling mellan Maria och växtlighetens skönhet och nytta. Jag påbörjade därefter min forskning i ämnet och sommaren 2019 höll jag ett föredrag under namnet Mariaväxter - uti vår hage för en liten skara i Karsjö, Hälsingland. Jag har senare hållit liknande föredrag vid flera tillfällen på Nordens Folkhögskola Biskops Arnö, och nu kommer här en utvidgad version i bokform. I mitt arbete inför denna bok har jag lagt tyngdpunkten på att dokumentera så många svenska mariaväxter och marianamn som möjligt. För att tydliggöra mönster och trender har jag analyserat det funna materialet på olika vis. Urvalet är i stort begränsat till marianamn innehållande: jungfru Maria, jungfru Marie, Maria, Marie, jungfru, fru eller vår fru. Jag har sökt i många källor och redovisar tabeller med marianamn, svenska växtnamn, vetenskapliga namn, mariasymboler och källor. Det rör sig om 133 vilda eller förvildade växter i Sverige med totalt 274 marianamn; men det har troligen funnits många flera. Del 1 i boken ger en kort beskrivning av jungfru Maria, både ur ett mytologiskt och ett idéhistoriskt perspektiv som drottningen, jungfrun och den goda husmodern. Vidare behandlas här bland annat teman som symbolspråk, läsningar och mariakult. I del 2 ges en ingående beskrivning av marianamnen och även brud-, maj- och gullväxter. I del 3 beskrivs några i mariasymboler som till exempel sänghalm, nycklar, kroppsord, kläder, redskap och växter. Del 4 tar upp olika övriga teman om mariaväxterna, i del 5 finns mina källor och i del 6 ett antal tabeller över marianamn, -växter, -symboler m.m. Boken ger således en bred presentation av ämnet med fokus på jungfru Maria i etnobotaniken och de växter som bär hennes namn. Min konklusion är att trots motgångar lever jungfru Marias koppling till växter faktiskt vidare; och det är min förhoppning att vår nedärvda, naturliga och vardagliga relation till jungfru Maria och hennes växter ska fortsätta att finnas med oss. De representerar ett viktigt immateriellt kulturarv som går långt tillbaka i tiden och som jag tycker vi har en skyldighet att bevara. En spännande tanke är här, att i själva marianamnen finns spår kvar i naturen efter jungfru Maria och hennes föregångare, spår som vittnar om deras stora betydelse för människorna. Utifrån detta är bokens titel Växterna som bär hennes namn och inte Växterna som bar hennes namn. Fast vi endast använder ett fåtal av marianamnen i dag, bär växterna fortfarande på namnen och genom att lära känna växterna och deras historiska namn kan vi knyta starkare band till traditionen. Jag väljer sålunda i min text att skriva att växterna kallas för marianamnen och inte kallades för dem. Eftersom andra författare som exempelvis Eva Burman, Herjulfsdotter, naturskildrare Harriet Hjorth och journalist Sven Wingård, har gjort fina och djupgående presentationer av enskilda mariaväxter, har jag valt att endast ha med ett mindre antal monografier i denna bok. Bokens bilder visar herbarieexemplar av växter som jag själv har insamlat under åren 2022 och 2023. Som det syns har en del av växterna förlorat sin ursprungliga färg som t.ex. liten blåklocka och gulmåra. Vid varje bild anges växtens svenska namn och ett marianamn, men växterna har i de flesta fall flera marianamn. För den som vill studera växternas morfologi närmare finns det gott om floror med pedagogiska foton, teckningar och beskrivningar. Namnskicket i boken följer Artdatabanken. Om växtnamnen inte finns med i tabellerna anges deras vetenskapliga namn i kursiv stil inom parentes efter de svenska växtnamnen, första gång de nämns i texten. Exempelvis rödklöver (Trifolium pratense). I de fall det rör sig om växtsläkten anges det svenska namnet i plural följd av släktnamnet i kursiv inom parentes som: förgätmigejer (Myosotis). Marianamnen anges generellt i kursiv som: mariebär, och ibland tillsammans med det svenska namnet som: gulmåra jungfru Marie sänghalm.
Läs mer