I en övergripande inledning resonerar mathistoriker Richard Tellström kring olika typer av kulturarv, här med fokus just på matens kulturarv: hur man hanterar denna frågeställning på olika håll i världen och med vilka organisationers engagemang. Här skrivs om matarv i Rom och Bohuslän, om brödets roll  och om honungskakan. En skribent behandlar sjukhusmat och en annan mat i nöd och lust. Särskild uppmärksamhet ägnas fikastundens betydelse liksom kaffe­kalaset.

Fika är något alldeles speciellt och något som uppfattas som typiskt svenskt på många håll i världen. Man skriver även om hur människan förvarat mat genom tiderna, från en grop i marken till moderna kyl- och frysskåp. Under kristider tvingades man tillreda och äta sådant som man normalt knappast hade på tallriken. Även nya råvaror presenteras, som tång och annat användbart från havet - just havets skafferi använder svenskar nästan inte alls, bortsett från fisk och skaldjur.

Matarv är en rik och tankeväckande bok om vad och hur vi ätit och när. Det rika bildmaterialet berikar ytterligare bilden. Många av kapitlen avslutas med ett välkänt eller okänt recept.

De två redaktörerna är inriktade på kulturarvsarbete, Synnestvedt som arkeolog och forskare, Gustafsson som museianställd. De övriga skribenterna skriver utifrån sina specialiteter i ämnet matarvet.