Äkta par har spelat viktiga roller i svensk politik och vetenskap. Ändå har parrelationen, som ­fenomen, inte uppmärksammats särskilt i dessa sammanhang. Genom att studera ett antal gifta par som var verksamma under 1900-talets första hälft, illustrerar denna bok hur genusordningar skapats, ­reproducerats och om­förhandlats. Varför gifte sig dessa personer? Var det av tradition, förälskelse eller strategiska skäl? Vilka förväntningar hade de på äktenskapet? Vilka normer omgav äktenskapen? Fungerade äktenskapet som resurs eller hinder i professionella och ­offentliga sammanhang?

Denna antologi berättar om en tid som brukar förknippas med ­modernisering, demokratisering och kvinnors emancipation. Formella hinder för kvinnors deltagande i politik och vetenskap undanröjdes när rösträtten blev allmän och med inrättandet av nya behörighets- och äktenskapslagar. Men som bokens ­exempel visar kvarstod ändå en rad strukturella och kulturella hinder som gjorde det svårare för kvinnor än för män att få verkligt inflytande i yrkeslivet, i akademin och i politiken.

* * *

I boken medverkar författarna Annika Berg, Staffan Bergwik, Kristina Espmark, Christina Florin, Yvonne Hirdman, Kirsti Niskanen, Per Wisselgren och David Östlund.