Diktsamlingen (...) rinner fram som ett vatten där flera olika teman syns, tycker om att det vardagliga beblandas med biologi, träd, universum en pendling mellan det nära och det ofattbart stora perspektivet: från cellnivå till trädkronor från mikroorganismer till tidrum. Den rymmer så mycket men så känns det också som att det är en text som håller samman med ett specifikt tonfall och med återkommande fraser, omkväden men den känns också sammanhållen för att jag känner så tydligt ett förlopp, ett narrativ. Och med ett huvudtema, sorg. Tårarnas tema. Det är väldigt starkt, väldigt bra. / CLARA DIESEN