En av de starkaste drivkrafterna för mänskligheten har varit att söka svar på de eviga frågorna. Under 1900-talets början öppnade sig många konstnärer för en form av nyandlighet och mystik där konstnären ansågs vara en uttolkare av en ockult verklighet gömd bakom den materiella världen.

I denna essäsamling presenteras konstnärer som verkade under inflytande av dessa esoteriska strömningar. Endast två av konstnärerna i samlingen är män, resten är kvinnor. Den ockulta rörelsen blev nämligen en fristad för kvinnliga radikala konstnärer med en spirituell livssyn. Egenartade och nyskapande målare som Hilma af Klint, Tyra Kleen, Thea Ekström, Lizzie Siddal, Emma Kunz, Ellen Trotzig, Agnes Martin och Gabriele Münter trotsade den gängse uppfattningen att kvinnor inte kunde förstå de stora andliga sanningarna. Några av dem har fått upprättelse efter sin död – Hilma af Klint är numera en given referens för yngre konstnärer inom den svenska nutidskonsten, och Agnes Martins verk har visats vid mer än ett åttiotal utställningar – medan andra av dem är tämligen bortglömda.

Det ockultas återkomst är en påminnelse om att samtida konst inte endast är den som skapas i dag, utan den som lyfter fram det som uppfattas som väsentligt.