Arbetarrörelsen har präglat det moderna Sverige. Dess inflytande på den politiska utvecklingen har varit stort. Men hur började det hela? Arbetarrörelsens genombrott skedde under 1800-talets senare del. Starten var trevande. Under en lång period förekom spontana strejker och uppror mot dåliga löner och dyrtid. Långsamt förändrades situationen. De första fackföreningarna grundades. De var liberala och stöddes av borgerliga intellektuella.

När August Palm dök upp på scenen i början av 1880-talet var socialismen nästan okänd. Tack vare Palm och andra agitatorer spreds dock idéerna om ett annat samhälle. Det socialdemokratiska partiet bildades 1889 och möttes av en kraftig reaktion från högerpress, regering och statsapparat. En högertidning skrev att socialdemokratin var en internationell konspiration och att dess våldslära var främmande för den hederliga, lojala svenska arbetaren. Tidningen fick dock fel, massor av arbetare anslöt sig till den nya rörelsen. Och nån våldslära var det inte fråga om. Liberalismen inom fackföreningsrörelsen förlorade mot socialismen. Kampen för demokratin blev en huvuduppgift för rörelsen.