John von Neumann var ett matematiskt underbarn, vars begåvning både hänförde och skrämde omgivningen. Den ungerskfödde vetenskapsmannen förändrade varje fält han kom i kontakt med: han skapade spelteorin och de allra första datorerna och blev en pionjär för artificiell intelligens och hela den digitala revolutionen. Och som så många av det förra seklets vetenskapliga genier kom han nära alltför nära den totala förintelsen.

Berättelsen om von Neumann bildar mittstycke i en triptyk om 1900-talets drömmar och mardrömmar som inleds med att Albert Einsteins vän Paul Ehrenberg går in i vansinnet efter att ha sett fysiken vändas till ett hot mot hela mänskligheten och avslutas med 2016 års magnifika tvekamp mellan go-spelaren Lee Sedol och AI-programmet AlphaGo. De ekvationer som prövades för första gången ett sekel tidigare har därmed nått den naturliga slutpunkt där människan blivit överflödig. I ingenmanslandet mellan fakta och fiktion låter Benjamín Labatut hela det mänskliga dramat spelas upp. På galenskapens gräns är allt möjligt och allt kan gå om intet.

Med En fruktansvärd grönska (2021) vann den chilenske författaren Benjamín Labatut världsrykte. Romanen nominerades bland annat till The International Booker Prize i UK och National Book Award i USA. Hans nya bok, MANIAC, har fått namn efter en superdator som John von Neumann utvecklade på 1950-talet Mathematical Analyzer Numerical Integrator and Automatic Computer. Romanen är under utgivning i ett stort antal länder.