Ingen röst är mer förrädisk än den som viskar i vårt öra: ”Du är ohjälpligt ensam, inget ljus kommer att genomtränga ditt mörker.” Den kristna tron utmanar den rösten och hävdar att den yttersta verkligheten, källan till allt som finns, är en personlig erfarenhet av gemenskap. När Erik Varden vägleder oss ut ur vår ensamhet, visar han hur Bibeln är en bok som låter oss minnas vilka vi är, varifrån vi kommer, vart vi är på väg. Genom att till de bibliska berättelserna foga litteratur, konst och musik, utforskar han olika facetter av minnet. Allt som är värt att minnas är en teologisk essä som inbjuder till en djupgående reflektion över vad det är att vara människa. Ur internationell press: En bok som på ett intelligent sätt förnyar den andliga litteraturens språk och själva genre. La Croix Väcker djupa och oväntade insikter … Som minnet av en meningsfull konversation långt efter att du glömt vad som blev sagt. Den är oförglömlig. Catholic World Report En utomordentligt betydelsefull bok, som med profetisk klarhet ser söndringen, bräckligheten och storheten i det mänskliga. Times Literary Supplement Djupt personlig men aldrig självupptagen, på samma gång fängslande och utmanande, upplyftande och övertygande. Rikedomen i denna enastående bok är omöjlig att uttrycka med några få ord. Ingen läsare kommer att förbli oförändrad. The Tablet Ur svensk press: Erik Varden beskriver trons skönhet på ett sätt som gör att jag tänker: Varför vill inte alla ha det här? Författaren vågar både vara personlig och ta sig an de svåra frågorna, och trots bokens nätta omfång lyckas han gå på djupet. Malina Abrahamsson, Dagen Erik Varden har den ganska sällsynta förmågan att kunna förmedla stor lärdom och djupa andliga insikter på ett enkelt sätt, utan att det blir förenklat. Han är också klok nog att inte tappa bort sig i alltför abstrakta resonemang, utan hela tiden exemplifiera med konkreta historier. John Sjögren, tidskriften Pilgrim Så insiktsfullt! Så inbjudande! Så banbrytande i vår sekulära situation! … Läsningen av Vardens bok gav mig en liknande erfarenhet som när jag som teologistudent läste Thomas Mertons klassiker ”Vägen till kontemplation”. Sune Fahlgren, Sändaren