Search

Henrietta Väskan | 1:a upplagan

av Kenneth Westlin

Ej i lager

Fakta

Förlag Kenneth Westlin Förlag
Språk Svenska
Bandtyp Häftad
Utgiven 2020-11-25
Upplaga 1
Antal sidor 275
ISBN 9789198640403
Kategori(er) Skönlitteratur
 ↳ Deckare, thrillers & spänning
Lägg i varukorgen

Beskrivning

I det stora huset gick Karin fram och tillbaka. Hon var sliten och smutsig och hade antagligen inte sovit ordentligt på veckor. Hon skulle måla sina tånaglar, för att hon väntade hem Ury när som helst och då måste hon vara klar. Hon tittade ner på tårna och tyckte det var konstigt att färgen från igår satt kvar. Ury hade ju varit hemma igår tänkte hon, eller hade han inte? Hon kunde inte komma ihåg. Det var Juli och varmt. Karin satte sig ner i karmstolen i det stora vardagsrummet och såg det stora brännsåret på sitt nakna lår. Dagen innan när hon tänt en cigarett, hade hon tappat lite aska som hamnat på hennes ben. Det fick henne att undra hur det skulle kännas att bränna sönder sitt ben. Hon tog upp sin tändare och drog upp lågan till max. Hon tänkte lite, tittade på sin tändare, sen hon tänkte lite till. Plötsligt satte hon satte lågan mot låret. Det gjorde ont men hon höll kvar. Det sved och blev rött, sen började det bubbla i huden och den blev hård och färgades svart. Huden sprack och krullade sig och köttet under började stekas. Hon höll kvar tändaren tills gasen tog slut. Sen la hon tändaren på bordet och tog upp den lilla flaskan med innehållet som hon brukade måla naglarna med. Hon drack några droppar och sekunderna efter började kroppen skaka våldsamt och hon hamnade i dvala. När hon fått tag i giftet hade hon först följt instruktionerna noggrant och använt en skyddsmask när hon öppnade flaskan. Men efter några gånger tyckte hon det var jobbigt att svettas under masken och nöjde sig med ett munskydd. Det täckte även näsan och borde vara tillräckligt. Ibland hade hon känt lite lukt av medlet som läckte in trots skyddet. Det luktade först avskyvärt och hon hatade lukten. Men efter någon vecka hade hon vant sig och tyckte istället att det var en otroligt intagande lukt, som spred sig i rummet var gång hon målade sina tånaglar. Hon tog ibland upp flaskan och drog i sig en liten sniff. Men hon var försiktig, inte för mycket, bara lite, lite. En dag låg en droppe på kanten av flaskan och hon kunde inte hejda sig, plötsligt hade hennes ena finger rört droppen och hon förde in fingret i munnen. Hon fick frossa och en kraftig orgasm av smaken. Kanske var det mest, att hon gjort det, att hon vågat. Men smaken, den oemotståndliga smaken av förbjudet, fångade henne helt och hållet och hon ägnade snart nästan hela sin tid åt att tänka på den lilla flaskan och de fantastiska innehållet. Hon slutade att gå ut, hon svarade inte i telefon, hon bara satt och höll i flaskan och tänkte på nästa droppe. Nästa underbara droppe som skulle göra allt det där farliga och förbjudna med henne. När hon nu vaknade i karmstolen och såg sitt brännskadade lår, tittade hon en stund, innan hon fick för sig att hon skulle äta något. Hon gick ut i köket och såg alla knivar som hängde på väggen. Hon tittade på den stora köttkniven och tänkte på en japansk maffiafilm, där man högg ett finger av den som ljög. Hon tänkte lite, tittade på köttkniven, sen tänkte hon lite till. Hon högg kraftigt med kniven mitt på sitt vänstra långfinger. Fingret slets av och blod började spruta ur stumpen på hennes hand. Karin stirrade ner på det öppna såret och ramlade ihop på golvet. När hon vaknade några timmar senare, hade blodet koagulerat. Hon reste sig upp och plockade ner en burk med tonfisk ur skafferiet. Hon tog med burken och en gaffel och gick ut i vardagsrummet och satte sig i karmstolen. Hon höll upp burken för att dra loss locket, såg hon hur fisken på bilden stirrade på henne med ett stort öga. Hon undrade hur det skulle kännas att vara blind. Hon tänkte lite, tittade på sin gaffel, sen tänkte hon lite till. Med ett ryck pressade hon in gaffeln i sitt vänstra öga och vred om. När hon drog ut gaffeln hade det fastnat slamsor av ögat och blod på spetsen. Det rann ur ögonhålan och droppade ner på hennes kind. När hon blundade med det andra ögat såg hon ingenting. Hon släppte gaffeln och sträckte sig efter den lilla flaskan på bordet. Men flaskan var tom. Karin fick panik och reste sig förtvivlat upp. Hon kom ihåg att hon fått tre flaskor. Två var nu slut, men var hade hon lagt den tredje, hon kunde inte minnas och var var Ury? Hade han varit där? Hennes tår var fortfarande målade. Det borde dom inte vara om han varit där. Hon stapplade fram till den stora byrån och drog ut den översta lådan för att leta efter flaskan. I lådan såg hon sin revolver. Den revolver hon använt för att döda Eliza Rhode. Hon laddade den. Hon hade skjutit Eliza Rhode i huvudet. Undra hur det känns att bli skjuten i huvudet, tänkte hon. Hon tittade på sin revolver, Sen tänkte hon lite till...........
Läs mer
,

Hittills har vi återanvänt

 2 

 4 

 9 

 1 

 9 

 4 

 1 

böcker.

Trustpilot

Sveriges grönaste och skönaste bokhandel med den billigaste kurslitteraturen.

Detta är vår ambition och vi tummar inte på något för att nå dit. Vi finns till för att hjälpa studenter att spara och tjäna pengar på sin kurslitteratur samtidigt som vi tillsammans gör miljön en tjänst. Företaget startade våren 2005 av två studenter och har sedan dess strävat mot att ständigt göra det enklare att köpa och sälja begagnad kurslitteratur för så många som möjligt.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Prenumerera för att ta del av våra bästa studenttips, erbjudanden och kampanjer.

Läs mer om hur vi hanterar persondata i vårt avsnitt om personuppgiftbehandling.

Passa på att köpa kontorsmaterial

Visa allt kontorsmaterial 👉
Söker...
Stäng