De svenska skiftesreformerna från slutet av 1700-talet och början av 1800-talet är väl utforskade av svenska historiker. Ytterst lite har däremot skrivits om den upplösning av allmänningarna som föregick dessa skiftesreformer. Redan under 1600-talet hade skogsmarken på utmarkerna börjat delas upp på enskilda gårdar, en utveckling som tog fart under frihetstiden på 1700-talet. Utifrån protokoll från häradsrätter, sockenstämmor och Lantmäteriets arkiv har jag undersökt vilka orsakerna var till denna privatisering av jordbruksmark. Frågorna jag ställt mig är dels vilken roll olika grupper eller samhällsklasser spelade i denna förändringsprocess, dels om detta drevs uppifrån genom statens och Bergskollegiets agerande, eller om också grupper på lokal nivå deltog i processen och i så fall hur? Processen hänger i högsta grad ihop med den omfattande svenska järnexporten från 1600-talet och framåt. Bokens syfte är att klarlägga hur upplösningen av by- och sockenallmänningarna närmare bestämt hänger ihop med detta. Järnhanteringen, med de exportinkomster som denna genererade, var avgörande för Sveriges krigsansträngningar under stormaktstiden. Som visas i denna bok påverkades därigenom ägandeförhållandena i jordbrukssamhället - allmänningarna upplöstes och delades upp på enskilda ägare. De privatiserades. Staten, genom Bergskollegium, var drivande i denna omvandling, men såväl bruksägare som andra grupper, även en del bönder inverkade också på utvecklingen. De expanderande järnbrukens behov av skog och träkol fick stora sociala (och ekonomiska) konsekvenser för bondebefolkningen vilket i boken belyses av den följd som det så kallade koltvånget fick. De socknar som ingår i denna undersökning - Väse, Ölme, Hammarö och Lungsund - ligger alla i södra Värmland. För dessa socknar presenteras detaljerade fakta på gårdsnivå avseende såväl delning av by-som sockenallmänningar. Eftersom det under frihetstiden även, genom de så kallade skatteköpen, pågick en överföring av krono- till skattejord (dvs privatisering), har också detta undersökts i detalj för varje socken. Fördelningen i socknarna av de olika slagen av jordnatur (krono- skatte- och frälsejord) har undersökts i syfte att förklara eventuella skillnader i hur utvecklingen i de olika socknarna kunde ta sig olika vägar. De viktigaste resultaten av undersökningen är att upplösningen av allmänningarna och därmed privatiseringen av jordbruks- och skogsmark ofta skedde, inte bara genom ett tryck uppifrån (staten) eller från bruksägare utan att också de självägande bönderna torde ha, så att säga, varit med på noterna. De senare såg förmodligen möjligheter att genom ökat enskilt ägande, kunna förbättra sin ekonomiska situation. Jag som skrivit denna bok är lärare och har en master i historia samt en Pol.mag i botten. Denna bok är en utvidgning av min masteruppsats som handlade om sockenallmänningarnas upplösning. i denna bok har också delningen av byallmänningarna undersökts, vilket torde ha inneburit en än större förändring.